German Northern Renaissance Painter, ca.1460-1528..Painter, son or nephew of Hans Strigel II. His training with Hans Striegel II shows stylistically in his early works in the Grisons, e.g. the Last Judgement (1486; Brigels, pilgrimage chapel of St Eusebius) and an altarpiece at Disentis (1489; St Johann Baptist). In the 1480s and 1490s he also worked in the studio of Ivo Strigel. Motifs in his pictures stem from engravings by Martin Schongauer and from Ulm book woodcuts. He met Bartholomus Zeitblom as a fellow worker on the high altar (1493-4) of Blaubeuren Abbey, both being influenced by Netherlandish art: Zeitblom by Rogier van der Weyden but Strigel primarily by Dieric Bouts. This influence is also seen in his Adoration of the Magi altarpiece (c. 1500; Memmingen, Stedtmus.). The altar of the Virgin for the monastery at Salem (1507-8; Salem, Schloss) has links with D?rer's graphic work: an increasing three-dimensionality and monumentalization of the objects and figures, and their disposition in space.   Related Paintings of STRIGEL, Bernhard :. | Gedenkblatt auf das Jahr | Portrait of Sybilla von Freyberg (born Gossenbrot) er | Holy Family | Holy Family et | Emperor Maximilian i with his family |
Related Artists:
Julius L.Stewart
American Painter, 1855-1919 American artist, was born in Philadelphia. His father, William Hood Stewart, was a distinguished collector of the fine arts, an early patron of Fortuny and the Barbizon artists, and lived in Paris during the latter part of his life. The son was a pupil of JL Gerome, at the Ecole des Beaux Arts, and of Raymondo de Madrazo. Among his principal paintings are The Hunt Ball, Essex Club, Newark, New Jersey.
F.P.Henningsen
Danish 19th
ulrica fredrica pasch
Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.